detta har hänt..

VAD HUR VARFÖR?: Nu börjar slutresultatet närma sig.. det är fortfarande i delar och jag är inte fullständigt klar över hur det exakt kommer att se ut, men det blir en liten interiör från ett hem. (Två väggar ett fotoalbum lite böcker lite sällskapsspel osv.) Hemmet tillhör en famlij som lägger överdrivet stor vikt vid tävlandet. Att vara bäst. Jag har valt att överdriva för att jag vill belysa och leka lite med känslan man kan ha när man spelar spel. Känlsan att det är viktigt att vinna för att man tror att det spelar roll för ens värde som människa, eller känslan av man är sämre eller mindre älskad än sitt syskon för att man ritar sämre eller dylikt. Jag vill att den som ser på min gestaltning skall känna att det verkar nästan normalt men lite skevt, och att man genom att titta på grejerna anar en konflikt mellan familjens båda syskon Kalle och Anna. Jag har döpt dem till Kalle och Anna för att jag vill ge en hint om att det finns en koppling till historien om Kain och Abel. Detta vill jag göra för att jag under processens gång har insett hur gammalt och episkt motivet syskonrivalitet, avunskjuka och tävling mellan syskon är. Även om väldigt få personer skulle döda sitt syskon på riktigt kan nog känslan av att man skulle vilja göra det ligga och lura. Jag har valt att ha med ett förändrat monopolspel för att sällsapsspelet är en så lustig arena där man under ordnade former kan kriga mot sina familjemedlemmar. Enligt min erfarenhet finns det en risk att riktiga konfliker startas under spelandet och jag tror det är för att man går in i kampen med riktiga konflikter under ytan och  helt plösligt är det sjukt viktigt att vinna i yatzy för det handlar inte om att vinna i yatzy utan om att man måste vinna för då är det bevisat att man är en bättre människa än sitt syskon. Jag har under arbetet läst boken East of eden där Kain och Abel motivet behandlas. I en väldigt viktig episod spelar två bröder ett spel. Den ene råkar för en gångs skull vara bättre än den andre vilket får förloraren att nästan ta livet av vinnaren. Det fick mig att tänka på mig och min systers speluppgörelser som såklart inte slutat i blodbad och inte har någon som helst betydelse för utomstående. Men utifrån vårat perspektiv har en kamp i rappakalja storslagen tyngd.

Prosessen.. Började med att jag pratade med min syster för henne har jag ju haft sjukt mycket konflikter med. vi pratade om ett spelbråk vi hade när vi var nästan vuxna som antog stora proportioner. Då fastnade jag för iden med att arbeta med syskonkonflikt och sällskapsspelet som konfliktarena. Jag grejade lite med ett monopol i paint och det kändes kul, men jag visste inte riktigt hur eller om jag skulle jobba vidare på det.  kain och abel kom in tidigt också men mest som ett luddigt koncept för jag hade inte funderat så mycket på det. Sen åkte jag på påsklov och hade lite olika trådar av ideer som hängde runt. Tänkte kanske att jag skulle fota olika syskon som tävlade mot varandra men det blev lite tradigt. Jag undersökte sällskapsspelen som jag vuxit upp med och fotade dem. Jag blev inspirerad av hur oskyldigt roligt personerna såg ut på förpacknigen jag tyckte det var komiskt att tänka på vilka konflikter som kanske fanns bakom fasaden och när jag la upp bilderna på bloggen kom jag på att jag ville berätta en historia om en sådan familj. Jag kom på att jag ville bygga som en scen ur deras hem. Jag var först inne på att göra som en brottsplats och att kanske det ena syskonet hade dödat det andra in affect. Men sen ångrade jag mig för det kändes övertydligt. När jag skulle göra en interiör i ett hem så passade iden att göra ett spel in för det kunde placeras i hemmet.

Roliga spel och farliga krig..

Det är roligt att sitta i ateljen och jobba. Jag gillar att det är många trevliga kamrater där som hjälper varandra. Jag ska ju göra nån slags interiör nu till en spelfamilj/Kain och Abel tragedi familj. Ett spel ska finnas med i interiören ( med förändrade detaljer)  och jag klurade en del på vilket spel och hur det skulle se ut. Klurade på risk och fia och chack pga att de innehåller ett moment av att fysiskt slå ut varandra från spelplanen. Men tillslut blev det monopol. Dels för att det innehåller texter vilka kan få en fin effekt om man ändrar på dem lite, och dels för att jag gillar att det blir en annan slags kamp där man mutar in olika områden och bygger dem starka med hus och tar ut skatt från sina motspelare om de närmar sig området.. Jag tänker att man kan översätta de områderna till hur syskon kan tävla om olika områden som de behärskar olika bra typ vem som är smartast eller starkast eller mest omtyckt vad det nu är.. Jag har börjat jobba med att modifiera en  spelplan i photo shop. Jag har aldrig använt photoshop så det känns lite svajigt men det går bra faktiskt tack vare pedagogisk hjälp av Simon.

Jag tycker att East of eden är in förfärligt intressant bok, och den bidrar med mycket bra funderingar om kamp mellan syskon. Och den tunna linjen mellan lek och allvar och spel och krig.. Boken är ju som jag har tjatat om också en kain och abel historia. I boken finns faktiskt en viktig episod där den ene brodern råkar vinna över den andre i nåt slags spel där man kastar pinnar. Den andre som brukar vara bäst på detta flippar ut och slår nästan ihjäl sin bror..Jag tycker det är kul att John Steinbeck väljer spelet som utlösande faktor för ett (nästan) mord. Mina egna funderingar om konflikt och spel är inte direkt nya.. När jag läste det kom jag också att tänka på min kompis berättelse om när hon började slåss med sin bror när de spelade kubb som jag skrev om för några inlägg sedan. Och så tänker jag på gränslandet mellan vad som är på skoj och vad som är allvar. För några blogginlägg sedan så gjorde jag en lustig poäng över att sätta fåniga bildtexter till dramatiska bibliska bilder av kain och abel. För jag gillar det roliga med det proportionslösa i att döda ett syskon för att den var bättre i kubb. Jag tycker det är roligt för att det är fånigt och osannolikt. Men i East of eden beskrivs precis det scenariot och då känns det plötligt fullständigt realistiskt och rimligt och inte kul alls
Nåväl.. på gensyn!

bloggeliblogg

Jag samlar inspiration om syskonkonflikt genom att gräva mig djupare i kain och abel- motivet. Detta genom att läsa East of eden av John Steinbeck..

 Hans Kain och Abel heter Charles and Adam och Caleb and Aron. Det är ytterst spännande. Jag klurar samtidigt på vad mitt lilla olyckliga syskonpar ska heta och fantiserar om familjen Spel-kuls öden och äventyr. Jag vill bygga en interiör från denna festliga familjs hem, som visar deras ofantliga fokus på sällskapsspelande och de konsekvenser spelandet fått för dess vinnare och förlorare... jag tänker att det vore kul om det fanns en familj där familjespelandets alternativa vinster och förluster hade så stor tyngd på riktigt som man kan känna rent känslomässigt att de har, även om man rent rationellt kan konstatera att det inte är så..

karin och adam...

AHA!

Såhär efter den värsta morgon förvirringen inser jag att det är just det jag skrev sist i förra inlägget som jag vill göra. En gestaltnig av en famlij. De på översta bilden förslagsvis. Man kanske kan berätta en historia om dem genom att tilverka foton och artefakter från deras liv. De spelar nog väldigt mycket spel.. och idyllen är kanske skenbar. Kanske pågår en Kain och abel grej under ytan..

går det framåt, eller?

Njae, jag vet inte riktigt... det är väl den berömda förvirringen.. Påsken har förflutit hemma i barndomshemmet och jag hade nog en plan att jag skulle komma på strålande ideer där.. Jag klurade på mågna saker, men nu spretar ideerna åt olika håll istället och det känns rörigt. Under påsken ordnade jag lite armbytningstävlig mellan släktens systrar och fotade. Lite som experiment för att se hur syskonen betedde sig i tävlingssituation.. Det var skoj, men lite allvar tyckte jag att jag kunde skymta bakom skojet. Bilder kommer snarast.. Nåväl.. nu skall jag gå på lite secondhand affärer och köpa på mig material i form av gamla spel.. hoppas att det klarnar.. På gensyn!

Inventerade spelsortimentet i barndomshemmet. På kartongerna ser det ut som om det är ganska skoj att spela spel..

Jag funderar på att göra en gestaltning som inkluderar nån av de här festliga familjerna...

The winner takes it all!

I dag tänkte jag undersöka det mänskliga psykets mekanismer under spelande av spel. Tyvärr hade jag inga "riktiga" vänner att spela med så jag bjöd in lille Berne.

Berne

Berne var inte så duktig på Tre i rad.

Jag däremot är GRYM!!! Åttonde segern i rad!

FÖRLORAREN.

Berne - You suck at Tre i rad!!

När jag kom tillbaks från badrummet var Berne borta..

Och någon hade kissat på min sko...

syskonrivalitet..

Jag snöar på i konfliktträsket.. Klurar fortfarande på sällskapsspelet och dess roll som katalysator för riktiga konflikter. Speciellt mellan syskon. På Wikipedia står det att sällskapsspelets största funktion är att folk ska umgås och ha trevligt och det stämmer ju, men jag tycker ändå ofta att helt andra känslor kan dyka upp. Det blir liksom större saker som står på spel än vem som vinner monopol.. Om jag förlorar kan jag lätt känna att jag inte bara är dålig på monopol utan också dålig i allmänhet. Om vinnaren dessutom är ens syster kan det lätt bli lite infekterat.. Jag gjorde om några monopolkort för att illustrera..

Pratade med en kompis som bidrog med ett fint minne av ett parti kubb mellan henne och en bror som slutade med handgemäng.( C häcklade J. J blev arg på riktigt och kastade ett kubb trä på Cs fot.C fick magiska krafter och gjorde en nacksving på J. J tappade besinningen och far i huset fick brotta ner J, medans C lyckades sätta sig i säkerhet och låsa in sig..) Konstigt att man aldrig hör att någon blir dödad i kubb.. 

När jag klurade vidare på den vålsamma aspekten av syskonrivalitet kom jag att tänka på Kain och Abel. En riktig syskonrivalitets klassiker som måste vara nånslags ur-inspiration till syskonrivalitetsmotivet i  böcker och film. Har spanat in massa tjusiga målnigar som föreställer just Kain och Abel. Jag tycker att många är riktigt tjusiga i sin dramatiskhet. Jag tänker att de kan inspirera mig när jag klurar vidare på dessa fantastiskt spännande ämnen.

Abel retade Cain när de spelade kubb.

Abel varvade Cain i Rappakalja

..

KONFLIKT

Yay!

I dag har vi haft kick-off för gestaltningsprojektet. Känns väldigt roligt att sätta i gång med det...
Till fredag ska vi ha kommit på lite vad vi vill jobba med... Ämnet Konflikt känns gigantiskt. Jag är lite intresserad av att jobba med konflikter mellan männinskor.Altså inte de stora konflikterna mellan länder eller så utan små fåniga konflikter som bara ar viktiga för de som är inblandade.. Jag ringde min syster och spånade lite innan för vi delar ju en historia av besynnerliga konflikter..Stina drog sig till minnes en jul när vi var ganska gamla när jag enligt henne varit ett as och fullständigt mobbat ut henne när vi spelade rappakalja. Det hela fick ganska dramatiska proportioner... Jag klurade vidare och kom att tänka på sällskapspelens funktion och man ska tävla mot varandra och skapa konstruerade konflikter.. Men det blir ju ofta verkliga konflikter av det.. speciellt om de som tävlar mot varandra har riktiga relationer till varandra från början Jag tycker att det är ett väldigt intressant fenomen... Så det jag lurar på nu är om jag på något vis kan jobba med sällskapsspel i min gestaltning... eller konflikter mellan syskon.. eller både och. eller nåt helt annat. Ska bli kul i allafall att se vart allt hamnar tillslut.

Detta är ett hemskt videoklipp. Jag har plågat mig igenom en del liknande under eftermiddagen. Jag tycker det är väldigt jobbigt att kolla på bråkiga barn och det är taskigt att visa ledsna barn på internet. Men det är också jobbigt för att jag känner igen känslan så mycket av att vara sjukt irriterad och provocerad av sina syskon och situationen. Så jag tyckte ändå det var värt att visa för att förklara vilken sorts konflikter jag klurar på för tillfället...

tjejeffekten

Det är ju internationella kvinnodagen och allt så det får vi väl fira med en lökig filmsnutt. Det kan bli snyggt ibland att använda text på ett bildaktigt sätt...

tillbaka till framtiden

Den här foto idèn var aprolig tycker jag. Man kan låta elever göra samma grej om de ska jobba med foto och ljussättning och photoshop och grejer..

Information är vackert.

Jag tror att de flesta har lättare att förstå komplicerade grejer om de kan göra sig en bild av det i huvet, eller se en bra visualisering av det man ska förstå..Och på det viset är ju bilder och elevers visuella förmågor viktiga när de håller på med matte och kemi och sånt. På Information is beautiful finns tjusiga visualiseringar över allt möjligt. Bild och tex kemi skulle kunna sammarbeta och låta eleverna designa sina egna visualiseringar av kemiska reaktioner eller dylikt.. win win.

fräsigt skyltfönster.

Det interaktiva skyltfönstet.

bild+text

Ah den moderna tekniken. Ständigt till tjänst för att informera om vad som pågår. Den här videon var effektiv i sin enkelhet. Budskapet går fram.. kolla kolla

Galleribesök

Har på uppmaning av lärarlaget gjort en konstrunda på blandade gallerier tillsammans med klasskamrater.
Vi betade av ganska några stycken. Intrycken är lite blandade. Lars Lerin på galleri Nils Åberg var ganska jobbig. Jag tycker egentligen mycket om Lars Lerins konst men själva utställningsmiljön kändes lite som en dyr jobbig butik där man inte har råd att köpa nåt. Det hade varit enormt jobbigt att vara där med elever.. Tydligen var inte herr konstnären själv särskillt förtjust i att bilderna ställdes ut och då känns det som att det inte kan bli så himla muntert. (skvallerlänk)

Sen besökte vi ett galleri som först såg tomt ut, men vid närmare titt såg man att det var stora smutsvita papper uppsatta på väggarna. Galleristen var väldigt tillmötesgående och förklarade verkens storhet men det blev lite "Kejsaren är naken" feeling, så vi gick sakta baklänges ut genom dörren.

Roligast var helt klart Nordhems konst och design. De hade fortfarande kvar julsalongen, och det var mycket som var intressant och roligt. Ganska många ex HDKare om jag förstått rätt. Jag tycker att det verkar som att det nästan alltid är skoj grejer där, och ägarn som är så hygglig verkar hålla en sund linje för att försöka få in lite nytt blod i gallerivärlden. Jag skulle faktiskt nästan kunna känna mig bekväm med att stövla in där med ett gäng elever.

Ja, och så lite reklam till sist för alla som har vägarna förbi Malmö (alla har alltid vägarna förbi Malmö)
Hälsa på hos Galleri Gordon. De är ambitiösa och vill väl.

workshop om workshop

I dag har vi haft en workshop där vi skulle träna på att komma på och utforma workshops. Vi skulle plocka tre grejer ur roliga saklådan och utforma workshopen utifrån det.  Det var skoj och folk kom på roliga ideer. Det var bra att vi hade något att utgå i från. I det här fallet prylarna. Det känns lurigare att bara komma på nåt vad som helst ur tomma intet. Det hade varit roligt att fortsätta träna mer på att komma på bra workshop ideer. Det hadde varit roligt om vi i grupperna hade  fått fler saker att förhålla oss till så att man var tvungen att tänka mer nytt. Typ att man måste komma på hur man gör en workshop som bara får ta jätte kort tid, eller där ingen deltagare kan gå eller att man bara får använda tejp eller vad vat jag.. Det var  bra att vi i det här fallet fick utgå ifrån att vi hade obegränsat med material pengar och möjligheter. Nu blev just våran grupps planering ganska realistisk i allafall.  Det är ju förvisso bra på ett sätt för att det är viktigt att lära sig tänka på hinder och konsekvenser för sina ideer. Och vad som kan tänkas bli problematiskt när man omsätter ideerna i praktiken. Men det kan också vara lite begränsande för fantasin att börja med alla problem som kan uppkomma. En annan grupp hade kommit på att de skulle spärra av avenyn och göra ett gigantiskt i sammarbete med massa företag. Även om det kanske inte riktigt är realistiskt känns det som att många roliga ideer skulle kunna skapas ur den planeringen.

Workshop

Nu har de tre seminariegrupperna haft workshops för resten av klassen på temat gränser. Min grupp gjorde en workshop där en uppgift skulle lösas i grupper under tystnad och lite andra förhållningsregler. Jag tycker att det gick bra men det är jobbigt att vara så många som ska planera och hålla i en grej. Jag tycker att våran grupp fungerar bra, men det tar mycket energi att diskutera och dividera tills alla har samma bild av vad som ska hända, vad poängen är och vem som tar ansvar för vad. När det gäller ansvar tror jag att det finns en risk att alla slappnar av för mycket för att man litar på att nån annan fixar det. När man bara är några få som ska genomföra en uppgift blir det ju tydligare vad man själv måste ta tag i för att det ska funka. Samtidigt är det kanske nästan en förutsättning för att en stor grupp ska funka att några tar mer ansvar eller styr mer i uppgiften och några håller sig mer i bakgrunden. Jag är nog lite både och... jag är både sugen på att bestämma grjeja med uppgiftens utformning men samtidigt lite lat och rädd för att för mycket ansvar ska hamna på mig om jag engagerar mig för mycket. En ganska störig och slug kombination.

En sak som jag snappade upp under planeringen och utförandet av workshoppen  (förutom att det är ansträngande att för sju pers att synkronisera sina ideer om vad det är man ska genomföra och att jag är rätt lat och ansvarsundvikande men ändå sugen på att administrera) är hur känsligt det kan kännas om det inte verkar som att workshopdeltagarna trivs. Så fort jag tyckte att de såg uttråkade ut kändes det sjukt jobbigt. typ som att vara värdinna på en fest som ingen gillar. Jag blev helt nervös försökte leta efter nödlösningar för att de skulle gilla workshopen. I bland kan det nog vara bra att tänka om när något inte funkar, men i detta fallet var det nog bra att vi inte gjorde det, för klassen verkade inte ha uppfattat det så himla olidligt som jag trodde att det var. jag tänker att det också är bra att träna på att våga stå för sin ide och inte vara så nervöst angelägen om att alla ska gilla det man gör för då finns det nog en risk att ens egen osäkerhet smittar av sig på deltagarna och att man blir rädd för att låta deltagarna utmanas.. 

well well...

Vad är kreativitet?

Ordet kreatevititet är något som missbrukas har jag fått lära mig via läsning om ämnet och diskussioner i skolan. Jag själv brukar använda ordet kreativ lite hit och dit om folk som pysslar eller skapar i största allmänhet. Men egentligen är kreativ ett snävare begrepp som inte nödvändigtvis kan användas som benäning på skapande personer. Di lärde på området verkar dividera om vilka egenskaper som en person måste inneha för att kunna benämnas som kreativ. Nån hävdar att endast ett fåtal mycket särkilljda människor är "äkta kreativa" medans andra hävdar att alla kan vara kreativa.. Hur som helst verkar kreativitet hänga ihop med nytänkande...en förmåga att koppla samman skiljda fenomen till nya sammanhang. att hitta nya vägar att lösa ett problem osv. Vi disskuterade lite i klassen om man kunde definiera olika handlingar som kreativa eller ickekreativa. nån kom med förslaget att många handlingar kan variera mellan att vara kreativa eller kreativa beroende på vem och varför de utförs. Att lägga en pärlplatta kan både vara ett monotont okreativt slentriangöra eller en fantastisk ny lösning på ett problem eller en otrolig ny uppfinning  Jag tycker att det låter som ett rimligt resonemang.

Att slåss med tillhygge: Urexemplet på kreativt. Att kunna sätta ihop två innan skiljda företeelser till ett nytt sammanhang och göra nåt storslaget av det. 

Att slåss med tillhygge: Inte nödvändigtvis kreativt. En konflikt ska lösas, att ta till ett redskap för den sortens problem är nu förtiden en gammal beprövad metod som mannen på bild eventuellt använt sig av fler än en gång. Här skulle en kreativ lösning se annorlunda ut